Flera olika spilopipor har hittats runt om i Dalarna. Det som är karakterisktiskt för Dalarnas spilopipor är att de är koniskt borrade, innuti är de alltså bredare högt upp på flöjten och smalare längst ner på flöjten. Precis som barock-blockflöjterna är. Detta ser man ingen annan stans i Sverige. Hur det kommer sig? Det vet vi inte.

Den mest kända Dala-pipan är Evertsbergspipan. Den är koniskt borrad, lite knubbig i fromen och har åtta fingerhål på ovansidan. Dessa har i tre generationer bygts i Eversberg hos farfar, sonen och barnbarnet Lars-Erik Andersson (tillverkade pipan till 2011). (Jag hittar namnet

Hans Anders Eriksson, är det en i de här generationerna?) 

Lars-Erik lämnde sedan över tillverkningen till Leif Eriksson (Insjön) som sedan lämnade över till Stefan Ekedahl (Rättvik). 

Självaste Anders Zorn ägde flera spelpipor och spelade även själv. En annan spelman är Sväs Anders Ersson. Han spelade på pipor bygda av Elin Olof Matsson "Död Olof". 

Spilopipan spred sig runt siljanstrakten och i Leksand finns en variant, Leksandspipa, som innuti liknar Evertsbergspipan men på utsidan är mer smyckad.

Malungspipan är en mindre pipa med bara 6 fingerhål. Tyvärr vet man inte mycket om den.

Djurapipan har hittats både i Djura och i Dala-Floda, den hittades först i Djura och fick därför bära byns namn men ursprunget är alltså lite osäkert. Djurapipan är tunnare än de andra pipor och med 7 fingerhål.

Piporna är ofta i D. Byggs ofta i Gran eller Björk men även i Furu och Ene.

Det finns ledtrådar att Dalarna eventuellt även har en Rättvikspipa och jakten på fakta fortsätter.

KÄLLOR/LÄNKAR:
Stefans Ekendahl - hemsida 

Folk Flute Academy

Examensarbete av Säde Tatar med Stilanalys Spilåpiparen Sväs Anders Ersson