Publicerat av Sparf Alexandra 2021-07-25. Tema: Proffs


Ida Höög annonserade i vår Facebook-grupp om två olika konserter. Mellan de två konserterna passade jag på att skriva till Ida och idag får vi läsa om hur hon arbetat fram sitt konsertprogram och hur hon laddar om när hon är mellan två konserter.


Första timmen Ida övar jobbar hon med teknikövningar, rytmiseringsövningar och klang. Det är viktigt att hålla igång fingrarna och samtidigt arbeta med klang-, vibrato- och artikulation. Ida skriver att disciplinen kommer först, att arbeta igenom övningarna man behöver för tillfället. Sedan kommer inspirationen och arbetet med specifika stycken. Jag frågar Ida vad det bästa med blockflöjten är - det vill vi alltid lyfta - och hon svarar: Att det är så direkt, varje liten händelse i luftströmmen, artikulationen och fingerrörelserna hörs och man kan få fram så otroligt många mikronyanser av klangfärg etc, samt att man kan hitta en nästan oändlig mängd alternativa speltekniker.


Ida är van att sätta ihop konserter och planera föreställningar, genom hennes ensembler; Medeltidsensemblen Ambrosia, Duo SärARt och Trio Vilseensembler samt arbetet som solo-frilansmusiker har det blivit en del projekt. Hennes föreställningar har genom åren innehållit, förutom musik, flera olika konstinslag som dans och skådespeleri. Inspirationen till skapandet hittar Ida ofta ute i naturen under ensamma promenader, i litteratur eller genom att lyssna på eller spela med andra musiker.

Äntligen är musicerandet för publik igång igen och Ida har saknat att stå på scenen. Så här beskriver hon arbetet med det aktuella programmet: Jag utgår från stycken jag tycker om och som kompletterar varandra. Det nuvarande, som har titeln "En tystnad som väcker världen" efter en dikt av Ada Salas, har haft några olika skepnader men ett stycke som varit med hela tiden är Lux Aeterna av Markus Zahnhausen. Stycket utforskar mycket svaga nyanser genom olika speltekniker. Målet med programmet är just att få undersöka pauserna och de svagaste nyanserna tillsammans med publiken, att skärpa lyssnandet.


Men att bygga ett helt konsertprogram runt bara väldigt svaga nyanser blir väldigt krävande för publiken och ganska enformigt. Jag tänker mycket på att det ska finnas en variation både i klang, tempo, dynamik och stil/epok när jag bygger programmet. Som öppningsstycke vill jag t ex ha ett ganska snabbt och glatt stycke, alvaret och tystnaden får man närma sig successivt.

Det nuvarande programmet ser ut så här:


Telemann - Fantasia I (alt)
van Eyck - Pavane Lacryme (sopran, tidig barock)
Telemann - Fantasia II (tenor)

Bach - Adagio ur violinsonat I (alt)

Zahnhausen - Lux Aeterna (tenor)
Blondel de Nesle - S'amour dont suis esprit (sopran baserat på en 1300-talsflöjt fr Tartu, Estland)

Gautier de Coinci - Marions nous (samma som ovan, dessa stycken spelas direkt efter varandra)

Romitelli - Seascape (Paetzold kontrabasblockflöjt, förstärkt)

Carlsson - Och sedan vet jag intet mer (Eagle modern altblockflöjt)


Första föreställningen gick bra, en efterlängtad känsla att få spela för publik. Mellan konserterna jobbar Ida med att lyssna på inspelningar från framträdandet, hålla igång styckena dagligen och föreställa sig hela konserten i huvudet. Saker som kan filas på är övergångar, mellansnack och även detaljer i musiken. Resultatet får vi höra i Ledsjö kyrka, Västergötland, den 29 juli 20:00.


När nästa konsert är genomförd fortsätter Idas arbete med kommande projekt. Ida skriver: Jag håller på att arbeta fram en barnföreställning tillsammans med dansaren och bildkonstnären Emily Willman som jag hoppas få framföra under hösten och våren. Hösten 2022 blir det premiär på tre beställningsverk för Trio Vilse, en trio för blockflöjt, klarinett och gitarr fokuserad på nutida musik. Det är Mirjam Tally, Anna Eriksson och Daniel Hjorth som komponerar för oss.


Jag har också fått veta att Ida har ett projekt på gång som just nu är lite hemligt… en perfekt Cliff hanger då vi kan hoppas att vi får läsa mer om Ida längre fram. Hemligt projekt - med blockflöjt - oh så spännande!


____________________________________



Länkar för att se mer av Ida Höög:


Idas Facebook-sida


Idas Soundcloud

Konsert hos Samtida Musik tillsammans med pianisten Anna Christensson, bl a uruppförande av "Puppets" för bas- och kontrabasblockflöjt, elektronik och preparerad flygel.


Konsert med Medeltidsensemblen Ambrosia.


Foto 2: Désirée Burenstrand Schyman

Publicerat av Sparf Alexandra 2021-07-18. Tema: Student


Så här mitt i sommaren ska vi ändå börja ladda upp för vad som komma skall. Jonathan Anstett är musikern som till hösten studerar dubbla program, genom masterprogrammet på Konstfack ska han undersöka vad folkmusiken och folkkonsten är här och nu. Idag lär vi känna Jonathan.


Jonathan, som kommer ifrån tvärflöjten, flyttade i starten av 2020 till Östersund. Strax utanför staden bor pipmakaren Gunnar Stenmark och när tillfälle gavs så passade Jonathan på att testa en Härjedalspipa. Jonathan spelade och fastnade direkt! När jag frågar Jonathan om vem han är svarar han så här: Jag känner mig som en musiker på äventyr. Man kan säga att jag arbetar i gränslandet mellan musik, konst och teater. I mitt konstnärskap så tacklar jag hur man kan spela musik på ett interaktivt sätt för en publik. Vad är egentligen en konsert och hur kan man forma ett rum så att det blir en hel upplevelse där publikmötet står i fokus. Detta kan ske i alla möjliga olika former. Jag arbetar dock främst musikaliska installationer där man som publik får vandra in i en fullständig upplevelse. Jag brukar säga att jag vill bjuda in publiken till ett fält där alla får vandra fritt - fri att göra lite som man önskar inom fältets ramar. 

Jonathan kommer till hösten studera dubbelt vid Kungliga Musikhögskolan’s (KMH) kandidatprogram i Folkmusik och Konstfack’s masterprogram i Konst. När man som akademiker ska förklara sitt arbete eller om man som icke-akademiker ska förstå vad det är som görs så finns det en del utmaningar… Någon som lyckas bra med förklaringen det är Jonathan, så här skriver han i vår mejlintervju: Jag sökte med en frågeställning om vad folkmusiken och folkkonsten är här och nu. Vad betyder den för oss och vår befolkning i Sverige? Vad är Svenskt? Vad är inte Svenskt? Har det någon betydelse i vår samtid? Hur kopplar vi det till vår kulturella identitet och uppfattning och vilka vi är? Det är mycket fokus på att tex studera traditionellt material och analysera detaljer i tex tyg eller ornament i musik. Det är bra och viktigt att lära sig. Men sen? Vad finns då? Vad betyder tradition här och nu - vad betyder den för dig, för mig och för oss alla som kollektiv?


Jag kommer ha min utgångspunkt i folkmusiken och spelpipan så utöver alla frågeställningar ovanför så vill jag även genom detta projekt ge pipan ett seröst akademiskt kontext! Jag hoppas fler vill lära sig spela pipa efter att ha sett det som kommer ske under projektets gång.


Jonathan kommer att lägga två år på det här projektet och jag är glad att meddela att vi ska få följa med! Genom dialoger på de två lärosätena där Jonathan studerar, genom möten och samtal, genom föreställningar och installationer kommer han att forma sitt arbete, med uppdateringar här på Blockflöjt Sverige. Målet är att skapa tankar, rikta ljuset mot eventuell problematik inom folkmusiken och skapa en främjande debatt.



_________________________________________



Foto 2: Göran Månsson och Jonathan Anstett

Publicerat av Sparf Alexandra 2021-07-11. Tema: Tips


Det var nära, riktigt nära att jag äntligen skulle få packa spelväskan igen! Tyvärr var många i enseblem bortresta i helgen så spelningen blev tillslut ändå inte av... Men så nära det var och så peppad jag blir att snart få komma iväg och spela igen! Det medförde ändå att jag tidigare i veckan rotade fram mitt gamla alt-fodral för att kika om allt som behövs för en spelning låg kvar där i.


Jag fick samla ihop några saker som spridit ut sig under året utan spelning... Men nu är det återställt och redo att åka med i flöjtväskan så fort vi får till en träff då hela ensemblen kan. Här listan på det jag har med mig i mitt lilla, gamla, altflöjt-fodral. Bra att ha saker på en spelning:

I fodralet:
* Handsprit - känns numera att det inte behövs förklaras... Har en liten miniflaska som får plats i altfodralet.
* Tejp - ibland behöver man tejpa ihop och om lite notblad.

* Korkfetter - hade faktiskt 2 små burkar från flöjter. Ofta är det slut.
* Försvarets hudsalva - att smörja korken på flöjterna med (när de små är slut). Eller som läppsyl om det behövs.
* Torkpinnar med linne-fodral över - för att torka ur flöjterna efter spelning. (Har även sytt en stor till basen men den är i bas-fodralet)
* Pennor - både blyerts och bläck för att skriva på noterna.
* Hårsnodd - jag blir tokig på håret ibland =)
* Tampong - man hittar alltid tamponger i mina väskor... bra att ha =).

Utanför fodralet packar jag också:
* Mellis typ en frukt
* Vattenflaska
* iPad - för att spela in ljud, film eller fota noter. Jag använder vanliga apparna som finns i plattan.

* Flöjter

* Notpärm


Kan också vara tips att ta med:
* Grepptabell (Jag har även tejpat fast en på mitt övningsnotställ hemma)


Som vi längtar och ser de här små stegen tillbaka som så fantastiska!

Packar du med något mer eller annat? Har jag missat något viktigt? Skriv i kommentarerana i vår Facebookgrupp Blockflöjt i Sverige.


Publicerat av Sparf Alexandra 2021-07-04. Tema: Proffs


I februari fick vi läsa om Lovisa Friman och hennes blockflöjtsspelande. Då fick vi också äran att önska henne lycka till inför den kommande tävlingen Musica Akustica, en tävling för musicerande ungdomar runt om i Dalarna. Nu är ju frågan… hur gick det!?

Musica Akustica är en tävling som arrangeras av ´Musik i Dalarna´ . Tävla får ungdomar i åldern 13 till 16 år, musikern får tävla med ett instrument och bidraget får vara högst 10 minuter långt. I år gick dessutom tävlingen digitalt så deltagarna skickade in sina bidrag via inspelning…

Så här berättar Lovisa: ”Jag spelade ett stycke barock - concerto nr 2 av John Baston. Innan jag spelade upp så hade jag och Marit arbetat med detta stycket tillsammans väldigt mycket, så att, när jag väl spelade upp, skulle känna mig förberedd, vilket jag också gjorde. Stycket känns nu helt naturligt och familjärt att spela.” Komponerade till tävlingsbidraget gjorde organist Fumiko Okino.


Inte ska vi dra ut på spänningen mer… Lovisa vann! Hur fick du veta att du vunnit? ”Ca tre på en eftermiddag, då jag fortfarande var i skolan, fick jag ett mail från Musica akustica med beskedet - och ett meddelande från Marit, såklart. Hon var väldigt stolt över mig, och jag kände mig även väldigt chockad över att ha vunnit. Efteråt så firade jag med min familj genom att äta tårta :)”

Första priset är att få spela sitt stycke med Dalasinfoniettan. På ett coronasäkert sätt så fick de två vinnarna öva med orkestern vid olika tillfällen för att sedan på inspelningsdagen spela in och spela upp tillsammans med en intervju. Lovisa berättar: Att spela med orkestern var...helt magiskt. Det är en helt annan sak att spela ensam i sitt rum, att spela med orkestern gav en helt ny mening till det som man spelade. Stycket kändes komplett, på ett sätt. Vi spelade till och med en harpa, vilket var helt otroligt, och helt overkligt. Man blev del av musiken.

Den första gången jag spelade med orkestern var dagen innan vi skulle spela in det för konserten, och det var ett genrep. Det gav mig tid att vänja mig vid känslan att spela där och spela med dem. Framför mig jobbade flera män med produktionen och inspelningen, vilket gav mig friheten att ta om och spela igen när jag kände för det, vilket definitivt hjälpte. På uppspelningsdagen behövde jag ta om flera gånger för att jag helt enkelt inte blev nöjd. Det var lite tröttsamt, men det var värt det i slutändan, då jag fick höra resultatet.


På den andra dagen, då vi spelade in på riktigt, så fick jag även träffa den andra finalisten av Musica Akustica, en violinist vid namn Karolina. Hon var väldigt skicklig på att spela, och var rätt så trevlig, även fast vi inte pratade väldigt mycket med varandra. Under intervjun vi gjorde efter att vi hade spelat upp allt så fick jag dock lära känna henne lite bättre, och det var intressant att höra vad hon hade säga om musik. Hon hade haft genrep en annan gång, då vi inte hade genrep samma dag med hade uppspelning samma dag. Uppspelningen bestod även av andra stycken som Dalasinfoniettan spelade själva, och vi fick även höra när de spelade in de styckena som om vi var på konsert, vilket var helt otroligt. Jag satt och log under hela tiden de spelade. 



STORT GRATTIS LOVISA!

Här kan du se och lyssna på Lovisas final-framträdande.
Scrolla ner till rubriken Musica Akustica
Filmen börjar med intervjun och vid 18.52 får ni se Lovisas bidrag.