Lars-Gunnar Franzén gör sina sista år i yrkeslivet som professor i Kemi inrikting Biokemi. Med en stundande, välförtjänt pension siktar Lars-Gunnar på att öka sitt spelande när pensionen om cirka ett år blir på heltid.
Lars-Gunnar checkar in, som många av oss, på att starta sin blockflöjtskarriär i unga år. Efter det traditionsenliga spelandet i mellanstadiet blev det dock en paus. Lars-Gunnar berättar om hur han hittade tillbaka till flöjten via folkmusiken: 1980 upptäckte jag folkmusikkaféet i Göteborg, och började dansa där. Och just då drog Bill Mchesney igång en studiecirkel i låtspel på blockflöjt (Bill spelade i folkmusikgruppen Groupa under 80-talet och en bit in på 90-talet). Jag spelade i Bills cirkel i några år. Under några år deltog jag sedan i många veckokurser i folkmusik på somrarna. Alla (eller nästan alla) andra på kurserna spelade fiol, och lärarna var fiolspelmän.
Under åren 90-91 tog jag lektioner av fiolspelmannen Anders Rosén, och lärde mig låtar ur hans repertoar, dels låtar från Västerdalarna (Malung, Lima, Transtrand, Särna), dels låtar efter Lejsme Per (Lejsme Per levde i Malungs finnmarker på gränsen till Värmland, och hans låtar spelas både av Malungspelmän och av Värmlandsspelmän. Anders sa att Malungs finnmarker kulturellt hör mer till Klarälvsdalen i Värmland än till Dalarna, och hans sätt att tolka Lejsme Pers låtar anknyter mer till Klarälvdalstradition än till Malungstradition).
1994 började jag spela med Dan Olsson, fiolspelman (och riksspelman) från Värmland som då var relativt nyinflyttad i Göteborg. Vi upptäckte att vi hade liknande repertoarer och att det fungerade bra att spela ihop. Jag bidrog med låtar som jag hade efter Anders Rosén, framför allt låtar efter Lejsme Per, och Dan med Värmlandstradition. Och sedan dess har vi spelat som duo. (Dan är även lärare på musikhögskolan i Göteborg).
För ett par år sedan tog jag lektioner för Ellika Frisell och lärde mig Orsa-repertoar.
I och med pandemin letade Lars-Gunnar efter någon form av mål eller morot för att hålla igång sitt spelande och svaret blev SoundCloud. Idag har Lars-Gunnar spelat in och laddat upp ett hela 23 låtar på sin SoundCloud. Alla inspelade på blockflöjt. SoundCloud-projektet hade tre syften:
1. Att hålla igång spelet under pandemin. När jag inte fick till samspel med andra så var det svårt att motivera mig till att spela, så jag behövde något att jobba för.
2. Att utveckla spelet. När jag lyssnar på inspelningarna så hör jag själv hur jag egentligen spelar, och jag märker då vad jag behöver jobba på och ändra. Jag märker att detta har gett mig en stadigare danspuls i spelet.
3. Att få låtar att lägga upp på Soundcloudsidan. Det är kul att kunna visa upp min musik på det sättet, och kanske kan det medföra att jag får någon spelning.
Undertecknad kan också berätta att antalet låtar som funnits på SoundCloud är betydligt fler än 23 från början, Lars-Gunnar har rensat, lyssnat och valt ut de han tycker är så bra att de får ligga kvar. Undertecknad ser en framtid med ett ökande bibliotek där vi kan frossa i folkmusik spelad på blockflöjt. Lars-Gunnar berättar att han kommer att fortsätta ladda upp musik. Vid inspelningarna har han använt altblockflöjter, en modern alt i F från Mollenhauer och en RA-flöjt i G av Ragnar Andersson (Ragnars egen uppfinning, en hybrid mellan barock- och renässansblockflöjt). Spelade på altblockflöjter klingar låtarna en kvart (F-alt) eller kvint (G-alt) högre än i fiolversion.
Lars-Gunnar har nyligen skaffat en Eagle, och han har planer på att använda den i några inspelningar.
Stort Tack Lars-Gunnar för att du ger oss möjligheten att lyssna in på folkmusiken du spelar.
_________________________________
Lars-Gunnars SoundCloud
Lars-Gunnar och Dans SoundCloud
Foto 1: Bild från dansspelning på Landskappleiken i Røros sommaren 2017.
Foto 2: Bild från konsert på Ransätersstämman 2019, duospel med Dan Olsson.
Team Recorder - This is the EAGLE recorder
Det blev ett litet semesterupphåll och skönt var väll det. Jag hoppas att alla haft en riktigt bra sommar. Själv spenderade jag en helg hos min bästa vän i Skåne på Sonatvägen, hur passande är inte det? När vi skulle packa in oss i bilen för vår roadtrip i södra Sverige så bestämde jag mig för att lämna flöjterna hemma. Ja de är med mig varje gång vi åker till stugan så nu fick de bli hemma för en helpaus.
Jag hinner inte komma mer än 3 mil innan jag känner mig lite tom utan flöjterna. Kanske något av vad man kallar en extrem - men hade jag saknat en hund så hade det inte varit så konstigt. Gissa vad jag gjorde först av allt när jag kom hem? Toabesök (efter 8 timmar i bil) och sedan spelade jag igenom alla blockflöjter och spelpipor jag anväder.
Nu är vi igång igen! Vilken spännande hösttermin vi har framför oss, jag ska på spelhelg i Stockholm snart. Samtidigt så drar mitt år på Härnösands Folkhögskola, i samarbete med Folk Flute Academy, igång där jag ska läsa Folkflöjt på distans. Jag är taggad till tusen att båda min ensembler får ses igen och mina privata lektioner på Leksands Kulturskola. Jag har blivit tillfrågad att inspirera en årskurs 2 på en privat skola här i Dalarna med blockflöjts-besök. Kanske var det också så att jag och min spelvän hade en Flakmoppe-turné i tankarna i våras, vi får se om det blir pausat till nästa år eller om vi kan få till en speldag i byarna. WOW så roligt! Och då är det här inte ens mitt arbete utan bara mitt intresse… Taggad är bara förnamnet.
Jag funderade så mycket på den här längtan till flöjterna och musiken då jag var iväg på road trip. Faktum är att jag snittar in på mitt 29 år med blockflöjten här i höst. Vad är det som gjort att jag hållit i mitt intresse så länge? I perioder har det varit stendött såklart, men ändå, det var en självklarhet för mig att fortsätta spela redan i årskurs 3, genom hela grundskolan, flöjterna packades ner till gymnasiet och följde sedan med till lägenhet efter lägenhet, hus efter hus.
Trots att ingen kompis eller familjemedlem spelade, trots att mor och far tålmodigt lyssnade men sedan sa: ”Alex gå nu och spela på ditt rum i stället”. Trots att sambon säger ”men du…” med menande ögon och barnen ropar ”Mamma tyst!!” när jag skyndar in en andning mellan de höga F:en… ÄNDÅ så trugar jag på och vill ALLTID spela flöjt. Jag skulle genomföra en meditation en gång - i en timme - vår ledare satte igång musik som alltid, men den här gången var det en flöjt som spelade. Jag kunde inte koncentrera mig på att slappna av i meditationen - jag lyssnade på flöjten.
Det är något speciellt det där, det brinnande intresset. Flöjterna. Klicka in dig i Facebook-gruppen och berätta vad det är som gör att du spelar. Jag bara tok-älskar att spela, det har också blivit den tiden på dagen då jag bara är Alex. Inte mamma, sambo, chef, företagare eller arbetsgivare. Bara Alex.
Tack vare Blockflöjt Sverige och FB så är det så härligt att känna att man inte är själv med att vara en riktig Blockflöjts-toka. Och nu taggar vi igång en hösttermin full av inspiration!
Till alla föräldrar, sambos och barn till blockflöjts-tokiga där ute - PEPPA, NJUT och LYSSNA till vårat fantastiska instrument. En peppande omgivning sätter inga gränser för hur långt man nå.
TJO FLÖJT!
_________________________________
Länk till Facebook-gruppen Blockflöjt i Sverige (kräver en användare på FB)
Foto: Jens Sarlin. Undertecknad spelar en trudilutt på Flosjön.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
Tveka inte att höra av dig om du har tips
och idéer för Blockflöjt Sverige!
För annons-offert gäller samma mejl.
